Igår var en dag Busan sett fram emot massor! Jag och mina goa stadsungar åkte ut på landet, till en bodgård tillsammans med en av stadens öppna förskolor. Jag kan väl erkänna att jag var sådär lagom taggad när klockan ringde vid sexsnåret på morgonen. För självklart var det en öppenförskola på andra sidan stan som anordnade utflykten. Att behöva väcka barnen och gå till bussen halv åtta för att åka ut på landet, ja det kändes helt plötsligt som en väldigt onödig sak att göra. Men iväg kom vi. Hade det regnat hade jag gått och lagt mig igen ;).

 

Vi startade med en brakfrukost på öppnaförskolan innan vi satte oss på den inhyrda bussen som körde oss till bondgården vid niotiden. Och vilken dag det blev! Jag hade föreställt mig att vi skulle bli avsläppta på en gård där vi sen skulle stirra på några kor i några timmar, frysa och se barnen hoppa runt i lera. Så blev det inte alls. Det var en duktig kvinna som tog emot oss alla och som sen hade en hel dag planerad. Barnen fick hjälpa till att mata hönsen, plocka ägg, följa med ankparet till dammen, mata lammen och hästarna, tipsrunda, pyssel med ull och en massa mer. Korvgrillning och fika hann vi också med.

 

Tösen hittade sig en kompis redan vid frukosten så henne såg jag inte så mycket av på bonngården. Hon tyckte att det var kul att gå tipsrundan osv själv med de andra stora barnen och de som jobbar på öppna. Så jag ägnade min tid åt Busen istället. Djurälskaren nr1. Han var helt frälst i hönorna och tupparna. Ja de andra djuren med. Men hönorna försökte han klappa och de åt ur händerna på honom. Hon som ägde gården såg hand förtjusning över hönsen så hon tog ut en unghöna och höll den så att han fick hälsa och klappa. Äntligen. Han var så nöjd min fina grabb.

 

Jag kan lova att det var två nöjda barn och en minst lika nöjd mamma som kom tillbaka till stan senare på eftermiddagen. Behöver jag berätta att barnen stupade isäng igår? Så trötta. Även om jag antagligen inte är ledig till våren när de ska dit igen så ska jag försöka ordna så att vi kan följa med ändå, för detta gör vi gärna om!